Moderskeppet»Artiklar»Tema

Upphovsrätt på 3 minuter – för dig som använder andras bilder

Mattias Karlsson Sjöberg

Upphovsrätt är egentligen ganska enkelt. Det är två delar:

  • Ekonomiska rätten – att få använda bilden.
  • Ideella rätten – fotografens rätt att bli namngiven.

Fotografen får automatiskt båda rättigheterna vid själva avtrycket.

En groupie av sex personer. Fem i bakgrunden med pilar och texten "Har inte upphovsrätten". En som har armarna utsträckta mot kameran med pil och texten "Har upphovsrätten"

Den ekonomiska rätten

Rätten att använda bilden. Exempelvis genom att trycka, publicera och sprida den. Du kan bara använda en fotografs bild till din trycksak, webbplats eller app om hen tillåter det. Ibland gratis, ofta mot betalning.

Calle fotar och säger till dig: ”Betala mig 500 kronor och du får trycka bilden.

Tänk inte att du köper en bild. Du typ hyr den, med villkor.

Fotografen kan dela upp rättigheten: ”Betala mig 500 kronor och du får trycka bilden … i din tidning … i 500 exemplar … för försäljning i Sverige … senast nyår.

Ett avtal kan exempelvis begränsa bilden till

  • part (dig)
  • sammanhang (din tidning)
  • mängd (din tänkta upplaga)
  • geografi (i utvalt land)
  • tidsrymd (till en slutdag).

Om du senare önskar öka användandet måste du troligtvis fram med plånboken igen.

Därför är det vanligt, om du arbetar på ett större företag eller organisation, att du inte enkelt kan återanvända en bild från en kampanj, katalog eller broschyr. Du måste kolla avtalet först.


Rätten att bli namngiven (för fotografen)

Lagen säger att när bilden används ska fotografen namnges. I den ”omfattning och på det sätt som god sed kräver.

Traditionen är att du namnger i direkt anslutning till bilden. I en katalog eller bok hittar du ibland andra lösningar, som en samlingssida på slutet.

en polaroidbild med vit ram av två personer vid en moppe. Text under bilder: Foto: MAttias Karlsson SJöberg. En pil mot texten med texten "Byline"

Rätten att bli namngiven går egentligen inte köpa bort. Vid svår layout kan fotografen begränsat efterge rätten. En push online, en reklambanner eller en videoannons är ju svårt. Fråga då försiktigt.

Slarva inte med att namnge. Många fotografer tar detta allvarligt. En del bildavtal har en paragraf med straff-avgift om du glömmer namnet.

Mini-undantag: Krav på namngivning är vagt formulerat när du betalar till stora bildbanker, som iStock eller Adobe Stock. Du kan konsekvensfritt strunta i namngivning om inte bilden

används redaktionellt.


Ska du skriva avtal? Gör det enkelt

Är du liten företagare och själv ska skriva ett avtal med en fotograf? Skriv det då enkelt. Bygg på nedanstående:

Mattias betalar Fredrik 5000 kronor för att få trycka hans 5 bilder i företagets broschyrer under 2024 och 2025. Mattias får även använda bilderna för att göra pdf-versioner för online samt i marknadsföring av dessa pdf:er i annonser. I tryck ska Fredriks namn stå i teckengrad 7 under alla bilder.

Kanske har fotografen en avtalsmall åt er. Tänk då på det du lärt dig ovan – täcker avtalet alla situationer där du behöver bilden?


Fyra korta avsnitt som (milt) fördjupar

I kursen InDesign: Foton & Illustrationer förklarar Moderskeppets superpedagog Mattias hur du kommer igång med att använda andras bilder. Här är fyra avsnitt som på 12 minuter ger dig en god översikt:


Tre intervjuer som verkligen fördjupar

Upphovsrätt är ju även ett lagområde där jurister kan alla vrår. Vi har intervjuat upphovsrättsexperten Thomas Riesler ett flertal gånger, och du ser alla intervjuerna som medlem på Moderskeppet.

Senast uppdaterad: 5 december 2023